Harmoni

Jag hör ofta om hur bra kviltare mår när de får ägna sig åt sitt skapande på ett eller annat sätt. En del har tagit sig igenom riktigt tuffa tider med hjälp av lapptekniken. Ibland kan det räcka att bara få sortera och vika tyger, prova olika kombinationer och drömma om vad det skulle kunna bli. Ibland kan man sitta och sy timmar i sträck utan att reflektera över svårigheter som ligger som en tung matta över en.

Har hört om äkta hälfter som sagt åt sina fruar att det kanske skulle vara dags att återgå till lapptekniken när de märkt att det var länge sedan och humöret sjunkit lite. Andra män kommer hit och köper symaskin till sin kära för att de märker att det blir en feelfine-känsla i hemmet när maskinen och hustrun spinner ikapp, go insikt!

I helgen har jag erbjudit mej att sy English paper-piecing med bl.a. våra nya invånare (flyktingarna) i Smålandsstenar. Vet inte om de nappar på det men jag tänker att är det några som behöver skingra tankarna och få dagarna att gå så är det väl dom!
Hoppas att de kommer (Missionskyrkan lö. kl. 10-12) och att de gillar det!