Det är bra att alltid ha regnprojekt på lager så man kan ropa yes! och gå in och sy när regnet står som spön i backen men en sån här solig sommar kan det bli precis tvärt om. Man har sån sylust att man struntar i att det är solen som står som spön i backen.
I helgen hade två av mina fastrar och jag förmånen att vistas på en alldeles speciell och underbar plats, där finns inga moderniteter a la 2011 utan är mer anpassat för anno 1911. Vi lyfte ut trampmaskinen i solen och sydde leende på ett gemensamt projekt, det kommer så småningom att bli två kuddfodral men nu är det en massa handsömnad kvar. De trettio yo-yo blommorna som ska pryda verket sydde vi på berget vid sjön. Någon gång längre fram kommer jag nog att kunna visa upp de färdiga kuddarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar